Sydafrika har just nu 101 607 hektar (2005) vingårdar utbrett på ett 800 km långt område
2006 års skörs blev till 686,2 millioner liter.
Även om dess yta endast utgör 1,5% av världens totala vingårdsareal så står man för 3,4 % av den totala världsproduktionen och rankas som nummer åtta i världen.

Dom gröna druvorna utgör ca. 55% av planteringarna och with Chenin Blanc står själv för nästan 20%. Det mesta går till brandytillverkning, me´n nu har även Chenin Blanc börjat ses som en av de mest lovande sorterna i hela vinproduktionen.  Blå druvor står således för ca. 45% av produktionen. Cabernet Sauvignon är störst på 15%, Shiraz på andra plats med 9%, medan Pinotage och Merlot representerar ca. 7% var. Genom ökad plantering av blå druvsorter, kommer andelen röda viner att stiga under de kommande åren.

I Sydafrika arbetar direkt eller indirekt 257 000 personer inom vinindustrin. Det är allt från arbetarna i vingården via dem som förpackar vinet, till människorna inom vinhandeln och vinturismen. Den sistnämnda sektorn har nu nästan 59 000 personer som är aktiva i industrin.

Kännetecken för Sydafrikanska viner
Det som särskiljer Sydafrikas vinkultur från andra länder, är den spännande kombinationen av traditionerna från den "gamla världen" med dess 350 år långa historia av vinproduktion och den nya världens teknologi och innovationer. Denna sällsynta kombination resulterar i komplexa och förfinade viner, som är tillgängliga och mycket fruktiga, samtidigt som de har en viss stramhet och jordighet som så ofta förknippas med den "gamla världen".

Sydafrikas vinområden är fördelade på olika distrikt, vilka klassificeras med hjälp av ett system för ursprungsbenämning från det 'Kapska Vin- och Alkoholinstitutet'. Varje distrikt består i sin tur av små så kallade 'wards', med specifika mesoklimat (lokala klimatskillnader inom ett vindistrikt) och jordmåner, som leder till kännetecknande skillnader när det gäller druvsorter och vinstilar. Även om mesoklimaten i Sydafrikas vindistrikt varierar är de i allmänhet måttliga och ger fylliga viner med specifik karaktär. Den stora fördelen med ett jämnt klimat är att det gör det möjligt att år från år producera vin av hög och jämn kvalitet. Den relativt höga fuktigheten i de flesta vindistrikten leder till att garvsyran i sydafrikanska viner är mildare än i länder med torrare klimat. Det Sydafrikanska solskenet bidrar dessutom till att mjuka upp tanninerna i druvans skal, och ger vinerna bra struktur med varm charmig fruktkoncentration.

Banbrytande forskning
Trots den långa ekonomiska isoleringen under den förra politiska regimen, har vinproducenterna intensivt sysselsatt sig med att förnya vinodlingsteknologin. Det rör sig framförallt om nya grepp inom markbearbetning, bevattning och beskärningsmetoder. Därigenom ägnar de sin uppmärksamhet åt jordmånen och åt att hitta druvsorter som trivs bra i respektive jordmån. Deras expertkunskap har lett till att man hittat och planterat nya vingårdar i trakter som tidigare inte använts till vinodling.
Samtidigt har man i Ernita, Wellington i Västra Kapprovinsen, på världens största odling av vinrankor, forskat ingående för att utveckla vinrankor som är resistenta mot virus. Denna forskning, i kombination med de världsomfattande framstegen med att hitta nya metoder för att tillverka vin, har bidragit till att kvaliteten på de sydafrikanska vinerna avsevärt förbättrats. De Sydafrikanska vinernas allt bättre rykte förstärks dessutom av vingårdarnas belägenhet i Kapprovinsen, som är ojämförbart vackra! Ett antal klassiska druvsorter odlas såsom Cabernet Sauvignon, Merlot, Pinot Noir och Shiraz för röda viner och Chardonnay, Sauvignon Blanc och Semillon för vita viner. Särskilt uppseendeväckande är dock de två typiska sydafrikanska druvsorterna - Pinotage och Chenin Blanc.

Pinotage
Pinotage, en röd inhemsk druvsort, skapades 1925 genom att man korsade Pinot Noir med Cinsaut (lokalt kallad Hermitage). Denna druvsort ger uttalat fruktiga och robusta viner, som blir ännu bättre om de lagras på ekfat. Dagens utveckling av druvsorten har lett till ett stort antal olika stilar, och man hittar både den gamla robusta stilen vid sidan om den mer modernt fruktdrivna varianten. Idag sker även ett stort experimenterade med Pinotage i olika blandningar och sk. Cape Blend (med minst 15 % Pinotage) börjar bli allt mera vanligt.

Chenin Blanc
Vin av Chenin Blanc (även känd som Steen) är det viktigaste vinet från Kapprovinsen. 20 % av landets vingårdar har planterats med denna druvsort. Den naturligt höga fruktsyran i druvan gör att den anpassat sig ypperligt till Sydafrikas varma klimat och gör att vinerna av Chenin Blanc behåller sin friska fruktighet även riktigt varma år. Druvan ger toner av gråpäron, persika, guava i doft och smak och används som grund för ett stort sortiment stilla viner med ett brett smakregister. Den används även för viner av sherrystil, mousserande viner och utmärkta dessertviner. Sydafrikansk Chenin Blanc är verkligen på framfart internationellt, och kombinerar charmfulla fruktiga karaktärer med friskhet och fyllighet. Under senare år tillverkar flera vinodlare praktfullt komplexa torra viner, som även lagrats på ekfat.

Miljöåtgärder inom den sydafrikanska vinindustrin
Nyligen infördes ett nytt system i Sydafrika, vilket kallas 'Integrated Production of Wine (IPW)'. Syftet med systemet är att kunna odla druvor på ett sätt som är både miljövänligt och lönsamt. Systemet rör hela produktionsprocessen, från hur jorden behandlas till återvinning av förpackningar.
Syftet är att stimulera druvans naturliga potential med minimal inblandning från människan. Reglerna tillämpas inom hela vinindustrin. Även om systemet administreras av vinproducenterna själva, ligger kontrollen för att garantera att reglerna följs hos personer från branschen. Vinproducenterna måste bokföra alla uppgifter för att underlätta kontroller.
Den kooperativa vinodlarföreningen (KWV) styrde vinindustrin i Sydafrika under större delen av 1900-talet genom ett system med lagstadgade åtgärder, bestående av tydliga riktlinjer för producenter och andra inblandade. Åtgärderna hämmade dock den fria marknadstillväxten.
Avregleringen av industrin har bytts ut mot ett initiativ till långsiktsplanering som lanserats under namnet 'Vision 2020' (vilken även omfattar brandy och andra produkter som tillverkas av druvor). Viktiga intressenter inom industrin såsom producenter, forskare och marknadsförare är inblandade. Syftet är att öka kunskapen kring produktion av kvalitetsvin på ett lönsamt sätt, samt att stimulera forskning, utbildning och teknologiska innovationer.

Förändringar inom den lokala vinindustrin
Genom att de politiska barriärerna försvunnit tillsammans med de historiska orättfärdigheterna, börjar allt fler färgade etablera sig som vinodlare eller vintillverkare. Några av de vita vinodlarna i Kapprovinsen har ingått samarbetsavtal med sina svarta arbetare och delvis gjort dem till delägare. De överför också kunskap om hur man tillverkar vin och om hur man driver företag. Dessutom har ett antal privata initiativ utvecklats för att göra respektive egendom delaktig i livsvillkoren för de människor som bor intill egendomen. På så vis används en del av intäkterna till att förbättra livskvaliteten för den lokala befolkningen.
'Nya odlare' heter ett nationellt projekt som ger nystartande vinodlare hjälp att få fram kapital. Pengarna till detta kommer från lokala investerare inom den privata sektorn och från utländska organisationer. De stimulerar jordbruksindustrin och drar igång särskilda projekt för att förbättra de små byarnas utveckling.
'Wine Industry Trust' (WIT), som grundades efter att KWV omstrukturerades, representerar regeringen och branschen och är dessutom aktivt inblandad i att hjälpa vindodlare som tidigare inte fått någon chans att etablera sig. WIT stöder överföring av kunskap och färdigheter och gör teknologin tillgängligare. Dessutom försöker WIT förbättra livskvaliteten för arbetarna på vingårdarna genom att förbättra normerna för hälsovård, undervisning och bostäder.